vampyrliv

Efter att ha åkt i 1 timme, öppnar Adam sakta baksätets igen och kollat ut, solen 
har gått ner lite. Kia öppnar sakta ögona och tittar på Adam.
- Vart är vi? vart ska vi?, vem är det där?. Adam kliar sig lite känner hur de kurrar i magen
kollar på Kia, kollar mot Sanni som lyssnar lite på musik. Adam harklar sig lite,
- Du! jag vet inte vem du är men jag antar att jag är skyldig dig ett tack, det var rätt så nära ögat där
borta. Men det jag inte förstår, Kia drar i Adams tröja, Adam kollar ner och ändrar sig.
- De vi undrar är vem är du ? och varför rädda du våra liv, hur visste du att vi var varmpyrer?. Sanni
är tyst en stund, innan han svarar.
- Jag kan säga så här att ja kan hjälpa er att bli människor igen, om det är de ni vill ha. Mitt namn är Sanni
och jag kände din bror. Men jag skulle vilja veta vem din vän är?. Kia tittar på Adam som nickar att hon
borde nog svara.
- Mitt namn är Kia och jag vill bli människa, tack att du hjälte. Kia stannar upp ett tag,
- Du är ingen människa vad är du ? Sanni saktar ner, svänger in i ett bostadsområde. Stannar bilen och går ut,
han kollar upp mot himlen och ser att de börjar skymma. Sanni öppnar bagageluckan och både Adam och Kia hoppar till.

Sanni sträcker fram handen till Adam, Adam tvekar för en stund och sen tar tag i Sannis hand. Kia klättrar själv
försiktigt ut, och nu ställer hon säg närmare Adam, för hon vet ju i alla fall vad han är, även om han må vara en
oäkting känner hon sig ändå på något sätt mer säkrare med honom än med någon annan just nu.
- Så Kia frågade dig en fråga, säger Adam lite förväntansfullt för att få svaret på frågan. Sanni är tyst en längre stund
- Jag är en människa, Sanni tvingar fram ett litet skratt och det står där ute tyst en stund. Kia kollar på Adam, och
båda funderer ett tag och vet inte riktigt vad det ska tro. De har kommit fram till ett litet bostadsområde, som Kia
har redan  börjat att undersöka.
- Aja du ska i alla fall ha tack, säger Adam och går till Kia, för att leta efter ett nytt offer. Sanni tänker en lång
stund innan han springer ifatt det.
- Adam jag vet att detta kanske kommer låta en aningen annorlunda, men jag vet att ni söker efter information att bli männskliga
fråga mig inte hur jag vet, men jag är villig att hjälpa er. Ni behöver någon som mig, Kia avbryter
- Varför behöver vi någon som dig, vill du erbjuda dig som mat? du kommer inte klara dig en vecka? Sanni harklar sig och ser
Kias gröna ögon som börjar skifta lite rött, och det märks att hennes blodtörst inte går att hålla tillbaka.
- Mitt förslag är att låt mig få vara era ögon och öron på dagen, låt mig få köra er vart ni nu vill. Adam följer med
Kia in i porten som drar efter honom. Sanni kollar på Adam, med lite av en desperation i blicken.

Adam verkar fortfarande väldigt osäker han vet inte riktigt vem denna person är och varför han är så angelägen att få hjälpa
ett par vampyrer, det är nog det sista paret man skulle vilja hjälpa.
- Ok du får väl hjälpa oss, men om du jobbar åt någon och vi misstänker minsta lilla så dör du bara så du vet. Kia titta bak på Sanni,
- Du må vara en människa, men då är du en dum sådan. Kia ringer på första bästa dör. Dörren öppnas och en äldre dam öppnar väldigt
förvirrad när hon ser denna trio.
- Ja kan jag hjälpa er ?, Kia tittar oskuldsfullt upp med sina blänkande ögon och får ögonkontakt med den äldre damen
- Godafton, vi är vilse och hungriga skulle vi kunna få komma in och värma oss. Den äldre damen som under trans har inte
mycket till val och ler lite glatt mot Kia, som om det vore hennes egna barnbarn.
- Men lilla hjärtat kom in så ska du få... mer hinner hon inte få fram gå Kia spetsar sina tänder och spänner upp sina ögon sammtidigt
som hon anfaller brutalt den äldre damen och gluffsar i sig blod. Sanni står kvar lite små chockad inte precis något han trodde att han skulle få uppleva. Adam går sakta in och tar för sig av den äldre damen som ligger avsvimmad, Efter ett tag tittar Kia upp blodig runt käften och ryter åt Sanna.
-  Stäng dörren! Sanni stänger till dörren och går vidare in till vardagsrummet.


Tillbaka hos tjejerna som sitter på en buss mot Norrköping, sitter och nästan små viskar mellan varandra, för ifall det skulle prata högt skulle de nog inte vara så bra. Natahsa tar fram sin iphone och visar upp ett klipp från youtube, ett klipp som är inspelat av en amatör med en mobilkamera. Klippet visar hur Adam fattar eld mitt på ljusa dagen och hur en kille som är "sommarklädd" hjälper Adam och en liten tjej ner i bagageluckan. Sara kollar upp mot Natasha.
- Asså skojar du ? det där är seriöst inte bra, vart var detta någonstans ? klippet går vidare och just precis innan klippet avslutas och mobilen vänder bort skymtar en skylt förbi där det står "norrköping vägkrog" .
- Detta är inget bra vi måste hitta Adam innan detta sprids ut viskar Natasha. Killen som sitter bakom dem stick upp huvudet.
- Ursäkta men asså  shit vad är de där för film ? Sara vänder sig om
- Den heter Killen på bussen som inte ska fråga så mycket. Natasha kollar smått irriterat på Sara som rycker på axlarna som om hon inte gjort något fel.


Fortsättning följer..

Eftersom riktiga vampyrjägare är guds tjänare har varje jägare en skyddsängel för att vake över dem. Lite fusk kanske man tror men Lucifer är inte direkt fin han heller. Så nu sitter Sanni i ett möte med sin chef Lukas en övervakare som är en typ av chef över skyddsänglarna. De hela är en rätt lång historia men för att korta ner den är det ungefär så här. Sanni var Isaks skyddsängel (adams bror) men klantade sig så han fick en chans till att hålla istället koll på Adam men sumpade den chansen också. Så nu sitter han med chefen för en sista chans men vad den chansen innebär vet han inte.
- Sanni vet du varför du är här idag. ? säger Lukas lite mystiskt. Sanni sträcker på sig.
- Jo jag har en aning.
- Denna absolut sista chans är tack vare herren ,alla har rätt till att rätt till sina misstag. MEN detta är absolut sista chansen.
- Jo ja vet och jag är tacksam är villig att göra vad som krävs. Lukas öppnar upp mappen och tar fram ett papper.
- De straff du kommer att få är väldigt lindrigt, med tanke på omständigheterna, du har fått den där kroppen som ett skal, så att du ska kunna smälta in lättare, du ska ner till människorna som du säkert redan har listat ut.
- Får ja har något kvar ?
- Nej allt är struket från denna stund är du nästan en människa, enda haken är att du inte kommer kunna dö och att du inte för berätta att du är en ängel.
- Men hur ska de kunna gå till ?. Lukas vänder på pappret skjuter fram det till Sanni och tar fram en penna.
- Denna gång måste du förtjäna dina vingar, skriv på här och allt kommer att raderas, och ditt uppdrag eller uppgift om du nu vill kalla de, kommer att vara att se till att Adam hittar de han söker och se till att han blir männsklig.
- Kanske dumt att fråga men om jag misslyckas ?
- Hehe ja du Sanni se till att inte misslyckas för genom att skriva på detta kommer du aldrig någonsin komma tillbaka du kommer vara fast där nere för evigt ifall du inte lyckas. Sanni sitter och tänker en stund tar tag i pennan och skriver på, ställer sig upp båda skakar hand, och Sanni kollar sig i spegeln en stund, och funderar på hur detta ska gå.

Tillbaka nere hos Sara och Natasha, tjejerna sitter hemma i soffan kollar på tv, och äter tacos som de precis lagat. Natasha beklagar sig lite om en kille hon har dejtat ett tag, till Sara och Sara blond som hon är försöker att hjälpa sin kollega och bästa kompis.
- De jag menar är att ifall killen säger "kan du tänka dig att ha öppet" då är de inte så seriösa, men jag vill inte att de ska vara slut mellan oss han är ju så. Sara som precis rullat ihop sin taco lägger ner den på tallriken och vänder sig mot Natashas.
- Men hallå är du eller jag som är blond ? ja vet att jag kan vara lite blåst ibland men asså hallå du måste vara bara lite trög, asså om en kille säger låt oss ha öppet betyder de "ja har typ knullat dig dags att gå vidare." eller så är du väl inte där bra i sägen. Sara äter sin tacos och Natasha kollar lite udda.

- Du har nog rätt han är som typ alla killar de vill vara kompisar i början men de är ute efter bara en sak och ifall de inte får det så går de vidare. Varför måste killar tänka med kuken.
- Hehe gumman ja säger så här killar är svin gör som jag bli lebb de är de enda sättet. Natasha skrattar till lite, kollar på henne, och äter sin tacos. Då snart telefonen ringer. Natasha svarar.
- Ja hallå de trigelli. I andra ändan hörs en svag röst de är Adam .
- Hej Natasha....ville bara säga att jag mår bra, och du behöver inte leta efter mig, jag kommer att klara mig. Natasha kollar på Sara, och sen tar ett djupt andetag och pustar ut.
- Adam, du vet att du inte mår bra kom tillbaka så kan vi hjälpa dig. Sara kollar nyfiket på Natasha
- Vad säger han ? frågar hon intresserat. I andra enden skrattar Adam lite och man märker att hans vampyriska personlighet börjar sakta träda fram.
- Natasha ja skulle tro på dig ifall du inte var den du är, ja kan tyvärr inte komma tillbaka. Jag kommer att komma tillbaka när jag hittar mitt botemedel...så snälla kom inte efter mig, jag vill inte skada dig. Sara kollar på Natasha som får en tår i ögat. Sara tar telefonen från henne, fortfarande med lite mat kvar i munnen.
- Hörru, lyssna nu, det är som min uppgift att se till att sådana som dig inte ska vara ute i de öppna. Eller har du glömt, allt vi har lärt dig. Nu kommer du tillbaka, du är ju fan efterlyst, men de visste du säkert, du har ju mördat din fru. Adam brusar till och börjar nästan skrika i telefon något väldigt olikt honom.

-Va! säger du,? ja mördade inte henne, de är ni som är de NI!..fick de att se ut som ett mord..hur känns de att mörda någon som var din bästa kompis till och med.
-Adam detta är inte du som pratar, det är din inre demon, de finns ingen Adam längre. Adam blir förbannad å ryter till.
- Om ingen Adam finns kvar varför snackar du med mig då din dumma bimbo. Adam lägger på luren, och vi ser hur han sitter på en parkbänk med en mobil som till hör en kille som ligger död i snön och Kia suger i sig blodet. Sara och Natasha sitter och kollar på varandra.
- Nalle seriöst vi måste göra något åt saken vi kan inte låta honom vara där, inga undantag.
- Du har rätt vi måste tänka på vårt öde , vi gör detta för Isak. Tjejerna skakar hand och lovar varandra att lämna allt åt sidan och focuserar sig på att hitta Adam. Adam och Kia som precis ätit klart går längst en motorväg och ska ta in på ett motell som ligger vid vägen.  Kia och Adam kommer in och går fram till receptionen.
- Välkommen, säger den unga killen bakom disken.
- Hej vi tänkte ha ett rum för natten.  Killen kollar i datan
- Tyvärr har vi inte lediga för en natt, men om 2 dagar så är ni välkommna. Kia tittar lite oskyldigt.
- Snälla finns de inget ledigt vi är trötta och skulle vilja bara sova över en natt. Killen fallar i trans, och ser på Kia.

- Fast jag kan kolla en extra gång, och kollar en gång till i datorn, men hittar inte något.
- Nä tyvärr finns inget alls. tidigast imorgon rum 22. Adam kliar sig lite i skägget kollar på Kia och rycker tag i killen, Adams ögon lyser till lite grön och fräser till  killen bli livrädd,

- Snälla ge oss nyklarna till rum 22, killen darrar som ett asplöv. Adam tröttnar och slänger in killen i väggen och tittar på Kia som små ler lite.
- Du är en annorlunda oäkting, inte som andra. Adam skrattar lite och de går in mot rummen. De går längst korridoren och går till första bästa dörr och innan de knackar på undrar Adam.

- Vänta måste in vi bli inbjudna ?

- Nej det där är bara när man kommer till någons hem, detta är inte deras hem, detta är en allmän plats. Adam ler lite och knackar på. Snart öppnar en väldigt förbannad kille.

- VA FAN VILL NI ?
- Sschhh....du kommer att väcka resten...å de vill du väl inte, ursäkta att vi stör vi tänkte, bara låna ditt rum över natten. Adam kollar på Kia som nickar till att han kan fritt gå in. Så Adam utan att vänta puttar kraftig in killen i rummet, och efter honom går Kia sakta efter, vänder sig om och stänger till dörren. De sista man hör från rummet är ett tjej skrik, som tydligen var där inne också.

FORTSÄTTNING FÖLJER

Vi är på ett stort öppet fält de är mörkt och från fjärran kommer de en trupp beståendes av 100 st skikande  män, 3 män går med facklor som lyser upp dem. Med dragna svärd och krigsutrustning kommer de andra springandes över fältet. I mitten av denna grupp kommer de en man ridandes på en häst. Från andra sidan av detta stora fält kommer en till likadan trupp de är i en strid.
-Mitt folk har varit i krig i över 2000 år. Vi kämpade mot oäktingarna som ville ha svaren till livets gåta. De ville Inte ha livets gåva, de ville inte leva normalt, de slogs istället och ville åt de heligaste vi hade, berättar Kia. Ute på detta fält ser vi hur dessa vampyrer slåss med varandra de verkar som om de skulle vara något inbördeskrig mellan vampyrer. Adam sitter och lyssnar intresserat på Kia.
-Men under detta krig så var vi jagade av riktiga vampyrjägare också. En del oäktinga gjorde hemliga avtal med jägarna så att de fick leva och istället så dödade de oss. Kriget tog aldrig slut, de håller på än idag, vi lever i skräck medan oäktingarna härjar fritt. Vi är ett fredfullt folk, vi har inte gjort någon illa, ingen visste om oss, vi gjorde allt i harmoni.

- Vänta nu harmoni ?? hur menar du harmoni ? om du dödar folk ? Kia blir bli små arg å slår till Adam,
- Å du ser fredfulla ger inte örfilar för minsta lilla.
- Du är oäkting, du förtjänar minsta lilla.
- OK! men ska vi sitta här hela dagen, eller natten å bara tråka ?, om vi sitter här kommer vi aldrig att komma någonstans.
-Du förstår inte hur svårt de är att vara som mig, jag har varit rädd för världen, jag har inte vågat mig upp. De finns jägare överallt, de ser ingen skillnad på en äkting och oäkting de dödar bara, för i deras ögon är alla mördare. Kia och Adam sitter där en liten stund och dricker klart sin läsk, en stund senare reser sig Adam upp och sträcker fram handen till Kia som tittar konstigt på honom.
- Kom, vi ska ut härifrån. Kia tittar fundersamt på honom och tvekar en lång stund, men efter en stund reser hon sig upp.
- Vet du att i dessa modärna tider är de vi som äger, vi har makten, jägarna har ingen chans de betraktas som dårar. Kia kollar lite funderade å förvirrande på Adam.
- Äger du tiden ? eller en jägare, vad är de du menar ?
- Nä asså de är bara något man säger, de menas  typ med att man har allt under kontroll.
- Aha, men detta du säger om dessa jägare, finns de inga kvar ? De börjar sakta gå hand i hand ut mot utgången.
- Jo de finns de säkert men nuförtiden så har de inte samma makt som förr om man säger att man dödar vampyer hamnar man på sjukhus för man är inte frisk. Kia ler lite och hon andas ut av lättnad någon hon inte kunnat göra på 100 år, att ständigt leva i skräck att idag är de sista dagen i hennes liv, denna känsla har äntligen gått över. Innan de försvinner säger Adam lite glatt.
- Detta kommer ju bli nice vi kommer ju vara som Bonnie och Clyde. Kia kollar funderande
- Som bonnie och vem  ?.

Vi lämnar nu detta par för stunden och lär känna en ny person. En person som man kan säga är sänd från ovan. Vi är uppe bland molnen, de är väldigt vitt och starkt vitt ljus, vi ser nästan inget, lite dimma är de i början, tills vi kommer närmare och närmare fram till en stor grind de är tyst och grindarna öppnas. Vi går sakta fram fortfarande dimma och väldigt vitt, tills vi kommer fram till en dörr där de står ”LUKAS ÖVERVAKARE” på dörren. Dörren öppnas och vi går in. Vi är inne i ett vitt upplyst kontor med vita väggar , och vitt golv. Allt är helt enkelt vitt, och de är lite dimma på golvet. Framför oss sitter Lukas en äldre man så där i 80 års åldern med vitt skägg och lite flint skallig. Han har en vit kavaj på sig. Framför honom på skrivbordet ligger de en mapp med ett antal papper. Framför Lukas så sitter Sanni en kille i  26 års åldern och är en f.d skyddsängel som nu sitter hos chefen för ett viktigt samtal. Sanni har en vit t.shirt och en vit skjorta ett par jeans och kort blondt hår, och ett par sandaler.

Forstättning Följer..

De är dåligt upplyst och vi ser ett par som sitter ihop krypta i ett hörn. Det ser ut som uteliggare de är svårt att se. Adam tar tag i killen och slänger honom åt sidan och anfaller tjejen som inte vågar göra något motstånd. Adam biter tag i tjejens nacke och suger ett tag innan han slänger henne åt sidan som om hon var matrester. Killen backar bak livrädda. Adam lämnar honom för stunden och går längre in längst en lånh gång som liknar mer å mer ett skyddsrum. Adam öppnar ännu en dörr där inne ser han en liten flicka runt 12 år som sitter barfota. Hon är klädd i en väldigt gammal å sliten vit korsett med svart spets upptill, och en kjol som en gång var kritvit men är nu nästan beige av all smuts. Hennes hår var en gång i tiden vackert å tillfixat, någon lock finns kvar av det vackra lockiga hår hon en gång hade nu är de slitet å rakt och har en skifftande nyans av rött å brunt. Hon sitter där och gungar lite fram och tillbaka likblek och man ser nästan inte hennes ansikte för allt hår som döljer hennes vackra ansikte. Adam känner en ovanlig lukt av att detta inte är ngn människa, han går fram till den lilla flickan.

-Hej hur är det fryser du inte ? säger han med en lätt anfådd röst. Flickan lyfter blicken för en kort stund och man kan se hennes mörkgröna ögon stirra ilsket på Adam
-Du är ingen människa säger hon med en barnslig röst och men bred värmlänsk dialekt, och msn hör en djup ilska i hennes röst, Adam kliar sig lite på huvudet, och kollar lite funderasam.
-Jo de kan man säga men hur visste du det?, flickan vänder bort blicken igen mot marken, och mumlar vidare.
-Du är en oäkting, kände din lukt redan när du kom in, Adam tar lite illa vid säg och sätter sig ner bredvid tjejen.
-Ursäkta ? vad menar du med det då ?, vad är du i så fall. Flickan tittar upp igen och nästan förbannad små ryter.
-Jag är en äkta vampyr, jag föddes in i denna hemska värld, och har levt i skräck sedan dess. Adam skrattar till lite med tanke på att själva idéen att det skulle finns något som äkta vampyrer skulle bara vara en fanasi, men tanke på att du inte kan bli född död.
-Nää lägg ägg va då äkta vampyr? flickan tittar upp lite funderande.
-Lägg ägg ? Vi kan inte lägga ägg, djuret hönan kan lägga ägg. Men de måste först värpa ägget innan... Adam kollar lite skrattretande och avbryter henne.
-Ok..ok...jag vet vad en höna är..de är bara något man säger..har du något namn ? ,flickan tittar på Adam som om hon känner att denna oäkting inte är som andra, han verkar inte vara så hotfull,han kanske är en färsking, en som blivit ny till denna hemska värld.
- Kia har du något ?
- Adam.., Adam tänker efter en stund,..så Kia ? är de efter bilen eller hur funkar det ?
- Bil ? nu förstår ja inte detta ord. Adam kollar lite konstigare än vanligt och förstår inte riktigt vad är detta för person, är detta en människa kan de finns något sånt som livslevande eller döda i detta fall vampyrer. Adam känner att han måste få reda på mer.

- Ok, nu måste vi reda ut detta för du är lite för udda...du påstår att du är en s.k äkta vampyr, vad menar du med de..och att jag är en oäkting, du kanske vill ha något att äta. Kia nickar lite blygt. Adam går ut för att hämta killen han slänger den skräckslagna killen framför Kia som känner den goda doften, och hennes vackra ansikte lyser upp av glädje. Kia drar bak sitt hår och vi ser nu för första gången Kias ansikte som ser så oskuldsfullt och oskyldigt ut, samtidigt ser vi hur Kias syvassa tänder hugger i killen nacke och hennes gröna ögon lyser upp när hon smaskar i sig blodet.Efter ett tag, släpper hon killen och slänger ifrån sig honom som om han
skulle ha varit ett kycklingben som vi människor skulle ha ätit en kyckling så mycket kraft från en sådan liten flicka. Kia torkar bort blodet runt munnen lite slarvigt.
-Jag föddes någon gång på 1900 talet tror ja enlig de min mor har sagt. Mina föräldrar blev mördade när ja var 10 år av jägare. Ja har varit här och väntar tills drottning Lillith kommer för att befria oss.

Fortsättning följer....

Adam komma ut i vintermörkret, den kritvita snön är nästan de enda ljus som lyser upp den lilla stig Adam går, klädd i sina fight kläder, han kollar hela tiden runt omkring sig och försöker att se ifall han kan hitta en vampyr men de klart de är inte så enkelt för en helt vanlig person att hitta eller upptäcka en vampyr med blotta ögat bara så där, och de är ju inte som på film att de bara finns så där överallt. På sin väg går han förbi en parkbänk där en uteliggare sitter och tittar lite snett upp mot Adam och ber snällt.
-Ursäkta har du en krona du kan skänka till en bostadlös, Adam kollar bara lite smått irriterad och undviker honom bara och fortsätter vidare och tänker inte så mycker mer på de. Uteliggaren kollar på Adam, och reser sig upp och börjar sakta följa efter honom. Snart börjar de snöa lite, vilket lyser upp den svarta himmlen lite grann. En bit bort ser han en tjej bråka med 2 killar. Killarna är inga kompisar direkt mot tjejen så Adam går lite små springandes mot tjejen och kollar vad som händer ifall hon behöver hjälp klart man ställer upp,


- Du tjejen behöver du hjälp ? killarna stannar till släpper tjejen, som sakta går fram mot Adam och viskar lite tyst
-Är de inte du som behöver hjälp?, Adam förstår inte riktigt och det tar en liten stund innan han hinner fatta någon men de är lite försent då tjejen visar sig snart vara en vampyr, men sylvassa tänder, Adam börjar backa bak för att skapa sig ett bra läge men backar in i "uteliggaren" som står precis bakom honom, hon fräser till och ska bita tag i honom, men blir bort sparkad, då anfaller de två killarna som visar sig vara vampyrer de också. Dessa vampyrer har gröna ögon och väl vässade tänder. Adam går sakta bak men är omringad och snart kommer det tre till.

-Ok så det är så här ni gör. Måste ge er beröm ni är ju inte precis dumma. Men vad är det man säger övning ger färdighet, och ni har väl haft ett par år på er att träna, Adam tvingar fram ett litet skratt samtidigt som han tänker hur han ska rädda sig själv. Han tar fram sitt kors och vampyrer fräser till lite och backar bak ett par steg. Men då plötsligt hoppar tjejen på Adam och dunkar ner honom, i marken, så han nästan tappar andan. Fighten är igång. Adam slänger av sig tjejen och hoppar upp, och sticker till henne. Då anfaller  killarna bakifrån, och slår ner honom. Men Adam ger sig inte han klarar av dem också. Och så håller det på, men Adam är inte i toppform han är lite smått berusad, därför blir de väldigt enkelt för tiggaren att innan Adam hinner reagera verkligen slå ner honom till marken.

-Ahh middan är serverad, vampyrerna ler och börjar att skrattar och en efter en hugger tag i Adam och använder honom nästan som ett smörgåsbord. Efter ett tag så tittar en tjej upp med sina grön lysande ögon, och med blodrunt hela käften. och har en idé

- Hörrni ska vi inte göra honom till vampyr, göra honom till det han hatar mest, alla skrattar och tycker att det låter som en bra idé. Tjejen river upp en bit av din handled med sina tänder, sen örfilar hon Adam ett par gånger tills han får medvetandet tillbaka.

-Lyssna ja vet att du kan höra mig, detta är din chans till att få leva, jag vet att du inte vill dö, tjejen öppnar Adams mun med tvång, som motvilligt gapar och hon trycker ner sin hand i hans käft och tvingar hononom att suga.

-Drick!!, eller så dör du, Adam gluffsar i sig och sen svimmar igen. En kille tar hans plånbok, sen lämnarde de honom livlös på marken. Vi är nu tillbaka till samma "ställe" där Adam början sin berättelse.
-Detta är mitt liv nu jag har blivit det jag hatar mest. Det snöar fortfarande och vi ser från ovan hur Adam ligger där. Vi ser hur korset bränner och de ryker verkligen mycket, då öppnar Adam sina ögon och reser sig hastigt upp, och slänger av sig korset som lämnar ett rejällt brännmärke men snart läker det igen. Adam andas kraftigt och hans ögon lyser grönt. Adam är blek, han reser sig sakta och börjar genast leta efter sitt första offer. Adam känner en fruktansvärd hunger det bränner i magen, och det är som en öken i halsen. Han kännar av blodlusten, han måste ha blod, han måste stoppa sitt begär det känns som om han skulle ha sand i munnen, han måste släka sin törst.

- Jag känner mig svag, jag vet inte vart jag är, de snurrar runt, känns som om jag inte sovit på flera dar, jag vet att de jag känner är något ovanligt, kan inte beskriva men de är något jag aldrig kännt förut, de är känsla som man måste själv uppleva. De är kallt ute men jag fryser inte, jag hör hur råttor springer men jag ser inga. Jag känner lukten av  färskt och nybakat bröd men jag ser inga lägenheter eller bagerier i närheten, är de så här de känns att vara en vampyr, att vara en av mörkrets barn. Adam börjar sakta vingla framåt, på jakt efter sitt första offer. Snart känner han av lukten av färskt blod han spänner alla sina förbättrade sinnen och ser en äldre dam inte långt ifrån, honom. Den äldre damen är precis på väg in till ett sjukhus. Adam känner lukten av de färska blodet och passar på. Han springer inte änns han flyger nästan fram snabbare än ljuset och innan den äldre damen hinner änns reagera faller hon offer för Adam. Adam tar för sig och hugger i och lämnar inte en enda droppe kvar i den äldre damens kropp, mätt och belåten torkar han sig runt munnen och börjar sakta vandra hemåt i vintermörkret, på väg hem slänger han sina pålar åt sidan, och torkar sig återigen runt munnen.

-När jag går upp för trapporna känns det allt jobbigare och jobbigare när ja sedan vill gå in i min egna lägenhet känner jag en obeskrivlig smärta som gör de omöjligt för mig att kunna komma in, smärtan dunkade genom hela kroppen, så jag är tvungen att ringa på dörren och väcka Bella. Bella öppnar snart dörren.
- Men omg vad har gjort?, vad har hänt, vet du hur mycket klockan är ?
- Jag vet förlåt, jag blev anfallen och rånad, vi måste nog byta låsen,
-Men gubben mår du bra ? kom in, har du ont någonstans, ?

- Jo det helt ok, Bella går snabbt före in mot sovrummet. Adam känner hur hela hans kropp bubblar inuti, när han går sakta in över tröskeln, och känner en lättnad att han är äntligen inne.

- Bra just det du sover på soffan inatt "btw", så du lär dig till nästa gång att man inte gör så som du har gjort. Bella går in i sovrummet, och lägger sig. Strax därefter kommer Adam in för att först ge henne en kram.
- Nej älskling de hjälper inte hur mycket de än tjatar...Bella blir avbruten mitt i när Adam vrider på nacken och hugger i och suger i sig ännu mer blod.

Nästa morgon sitter Sara och Natasha i köket, Sara med mobilen i handen och ringer flera gånger till Adam för att be om ursäkt för igår.
-Hmm konstigt inget svar på någon av mobilerna.
-Men vad tror du de är ju nyförlovade vad skulle du göra, Sara kollar lite konstigt
-Ja ja de knullar säker som kaniner nu igen, men vi borde ändå åka dit för att bara kolla. Natasha nickar och det fortsätter att äta vidare. Tillbaka hos Adam.
-Solen har gått upp bakom de tilldragna gardinerna men de finns ett liten glapp mellan gardinera där en solstråle lyser igenom och väcker mig genom att bränna mig i nacke. Jag rycker till och måste bort från solljuset. När jag flyttat på mig ser jag vilket odjur jag har blivit. Där ligger hon mitt livs kärlek, kvinnan som jag har friat till, prinsessan i mitt liv som jag ville leva livet ut med, och vad har jag gjort, jag har mördat henne på det mest grymmate sätt man kan dö på. Adam ligger vid sängen ett tag och kollar på sin ängel, när han plötsligt känner kväljningar som blir allt kraftigare, han springer in på toa och spyr kraftigt. Adam kommer ut ur badrummet och gråter han vet inte vad han ska göra här näst. Adam på väg tillbaka till sovrummet då han hör Sara och Natasha gå upp för trapporna, plötsligt hör han hur en av dem skriker till att det känner av någon vampyr. Adam får panik.

-Vad ska jag göra jag vill inte dö, vad jag än säger kommer det inte tro mig , jag är ju något det hatar mest av allt, jag kommer nog bli tvungen att springa iväg från dem men vart ska jag ta vägen?. Sara och Natasha sparkar sig in i lägenheten och hinner precis in då de ser Adam stå på balkongräcket med sin luva på huvudet med vantar.
-När jag står där på räcket kollar jag på dem en sista gång, fräser mot dem, hoppar ner minst 4 våningar och springer för livet, solen verkligen steker, känns som om ja kan brinna upp när som helst. Sara ser förvirrad ut.
- Såg jag rätt har Adam blivit vampyr ?
- Ja du såg rätt, du vet vad vi måste göra nu.
Adam springer längst gatan samtidigt som de ryker om honom, han springer fort som bara den in mot närmaste tunnelbanestation. Han hoppar över spärrarna då väktare kommer efter honon, han vänder sig om och ryter,och fräser tillbaka, väkterna backar back, och känner inte för att de vill gå vidare. Adam springer ner för trapporna, kommer ner till perrongen och ser en liten flicka som har gjort sig illa, han ser blodet på hennes hand, känner hur han blir alldels varm, men han försöker att stå emot sin blodlust, han hoppar ner för spåret och forsätter in mot tunneln.

FORTSÄTTNING FÖLJER...

- Du tar de från höger så tar jag de från vänster sida, Adam väldigt förvirrad, hinner inte reagera när de plötsligt anfaller vampyrer från alla möjliga håll, och tjejerna är på hugget de skjuter vilt en efter en. Sara skjuter två av de på samma sätt som Natasha sköt nyss. Adam reagerar på att det kommer något svart damm över honom och vänder sig om ser en vampyr som precis ska hoppa på honom, men han reagerar snabbt och fintar vampyren, och sparkar ner honom och tar snabbt upp en av sina träpålar och ska sticka. De kommer nu fler och fler vampyrer, från båda hållen. Fighten är i full gång. Vi ser hur Sara och Natasha, slåss med flera vampyrer samtidigt, tjejerna verkar vara lika starka som vampyrerna. Sara klubbar ner en vampyr efter den andra, och skjuter ner de. Natasha å andra sidan tar de lugnt och harmoniskt och tar stöd från väggarna där hon hoppar och gör bakåtvolter och på så sätt fintar dem och sedan skjuter en efter en. Adam i sin tur som inte verkar ha några superkrafter alls, slåss ganska bra han också får lite mer stryk än tjejerna men slår till sakta men säkert en efter en med sina pålar. Efter att den sista vampyren blir insläng i väggen av Adam och Natasha skjuter mot honom, så borstar de alla tre av sig, Adam är lite sönderslagen men inget allvarligt. Runt omkring ser vi ett par små svarta pölar av något som ser ut som söndersmulad kol. Adam pustar ut och frågar lite halv arrogant.


- Är vi färdiga nu ? Sara och Natasha skrattar lite som om de skulle vara dagens skämt.
- Visst gå du till din blivande fru, tänk inte på oss. Säger Sara, Natasha kollar lite bittert på Adam
- Ja förstår att du älskar Bella mer än något annat här på jorden. Jag kanske har fel, när de gäller detta men...de känns inte direkt som om du vill hämnas på dessa odjur som mördade din bror. Adam blir lite förbannad och slänger de två träpålarna han har i händerna och går fram till Natasha, förbannad som aldrig förr
- Du passa dig jävligt noga när du pratar om Isak han kanske inte var den perfekt brorsan, Men han var min familj. Eller har du kanske glömt att vi blev föräldralösa när ja var bara 10 år, han tog hand om mig bara 14 år gammal. Sara försöker att lugna ner honom men det är försent Adam har börjat att gå på en krigsstig.
-Du tror att jag sover lungt om nätterna, du tror inte att jag har mardrömmar och vaknar kallsvettig om nätterna och önskar att jag kunde ha varit där, den där kvällen och hjälpa till när han blev mördad. Tro mig jag vill ha min hämnd, jag hatar dessa odjur mer än du anar.... Men just nu så vill jag gå till den enda familj jag har kvar. Sara blir förbannad och tar de som en förolämpning att de inte räknas som hans familj

- Så du menar på fullaste allvar att vi inte är din familj vi som lovade din bror att hand om dig.
- De var då nu tror jag att jag är en stor pojke. Adam tar upp sina träpålar och börjar att gå iväg, Sara vill stoppa honom men Natasha hindrar henne, de låter honom gå, medan de fortsätter in i natten att leta efter fler de kan ta kol på. Adam kommer hem tar av sig skorna tvättar av sig går in till vardagsrummet och ser Isabell ligga på soffan som nu har ett nattlinne och har somnat på soffan framför tv:n. Tablån på tv.3 rullar. Adam stänger av tv:n och tar upp Isabell i sin famn ger henne en puss på pannan och bär henne sakta in i sovrummet.Han bädder ner henne lägger tillbaka sina grejer i den hemliga facket han har i garderoben och lägger sig i sängen. Nästa morgon vaknar Isabell till ljudet av att Adam håller på med någon i köket, och små ler lite verkar som om han vill ge henne frukost på sängen. Isabell blundar och låtsas som om hon skulle sova. In kommer Adam med en bricka med 2 koppar kaffe en ros, och två mackor, Adam är redan klädd att gå till jobbet, vilket är byggjobbare, han går ner på knä ger en puss på pannan och Isabell vaknar upp med ett leende. 
-Men gubben...va gullig du e..Vem är du och vad har du gjort med min Adam, säger hon lite glatt, Adam tar och dricker lite innan han svarar.
-Bella....eee...ja tycker att vi har de bra mellan oss, du bor ju här vi har varit ihop nu i 8 månader och för varje månad som går blir jag bara lyckligare.. Bella tittar på Adam med en kärlekfull blick och önskar nästan att han inte skulle gå till jobbet.  
-E..mmm.. Jo alltså de så att när två personen gillar varandra väldigt mycket så brukar de vara vanligt att kanske den andra gillar den andra extra mycket, Adam tittar lite blygt ner och Bella lyser upp i hela ansiktet,
- Vad vill du säga ?
- Jaa !...alltså..när två personer gillar varandra extra mycket så kanske vill den andra personen spendera resten av sitt liv med den andra personen, tillsammans asså typ visa de på ett speciellt sätt. Bella börjar förstå vad de är frågan om, när Adam tar ut en ask ur fickan. hennes ögon  fylls lite med glädjetårar, och väntar på att svara. Adam öppnar asken
- De ja försöker få fram är skulle du, vill du, skulle du tänka dig att kanske gifta dig med mig ? Adam tittar med en nervös blick, på  Bella och hon tittar med ett par tårar i ögonen på sin Adam..de blir tyst en liten stund.

FORTSÄTTNING FÖLJER..

Det är en mörk och kall novemberkväll, snön faller sakta ner, det är tyst och alldeles vindstilla. Vi befinner oss i en lite bakgränd bakom ett par butiker, nere på marken i den nyfallna snön. ligger en kille i sina bästa år, runt 32. Snön som kommer från ovan är det enda ljus som lyser upp den snötäckta marken. Vi ser från ovan Adam Widen som ligger livlös på marken. Vi är i en liten mörk gränd. Adam har på sig ett par blå arbetsbyxor och en beige collage tröja med luva, och en tjock polo. Runt halsen har han ett kors som de små ryker om och lite blod runt mungipan, och ett bitmärke på halsen. Adam har halvlångt brunt rufsigt hår och stor skäggväxt.

-Livet är något de flesta människor tar för givet. Jag var en människa för inte länge sedan, tills jag blev en vampyr, då förändrades hela mitt liv, nu är jag på flykt från mina två bästa vänner Natasha och Sara 2 stycken riktiga vampyrjägare, samma sak min bror var. Tydlige hoppade ödet över mig och gjorde mig till vampyr. Dessa riktiga vampyrer föds vart 8 år, de är helt vanliga människor som föds av väldigt troende och relgiösa föräldrar. Alla riktiga jägare föds med ett födelsemärke i form av en vampyrtand, på undersidan av den vänstra armen. Dessa jägares öde och meningen med livet är att det ska utrota vampyrerna det är deras uppgift att ta kol på dem, fråga mig inte varför, förstod aldrig den biten, men de hade något att göra med ett krig, mellan dessa jägare och vampyrerna, att jägarna är guds tjänare och vampyrerna är Lucifers tjänare. Som en riktig jägare har de övernaturliga krafter, de kan känna av en vampyrs närvaro de läkar lika fort som vampyrerna ,är lika snabba som dem och det behöver ingen påle att döda dem utan de har guds kraft inom sig som de skjuter ut i form av någon blå energi. Men jag kanske borde ta allt från början de hela började för 3 dagar sedan när jag Natasha och Sara var på min brors begravning.

Vi befinner oss i en kyrka de är en begravning på gång. De är ungefär ett 20 tal svartklädda gäster som sitter och tittar på prästen som står där framme och predikar. Bakom honom står en kista, vid sidan om står en stor krans med testen "älskad bror, saknad vän". Prästen står där framme och predikar. På den första raden sitter Natasha Trigelli runt sådär 27 år halvlångt mörkbrunt lite vågigt hår, i en fin svart klänningen, sitter hon livlös som om hon inte känner ngn sorg efter henne vän och arbetskollega. Bredvid henne sitter en väldigt sexig typisk svensk blondin Sara Arelius, hon lite yngre så här runt 25. även hon har en svart klänningen. Och sist i raden sitter Adam. Prästen slutar sin predikan och vänder sig mot de 3

-Skulle kanske ni vilja säga några väl valda ord?"Prästen tittar lite frågande på alla 3 då Natasha ställer sig upp och går sakta fram till podiet för att berätta ngt kort om sin bästa vän

-Hej allihop tack för att ni ville komma, bryter hon fram med lite rysk brytning.

-Mitt namn är Natasha Trigelli och var en av Isaks närmaste vänner, han var en underbar vän och arbetskollega och kommer att bli saknad. Natasha kollar på Adam och går sakta bort och sätter sig. Adam går sakta fram kollar runt omkring sig drar en djup suck,

-Jag tror alla ni vet vem jag är jag var Isaks lillebror, han var den bästa bror man kan ha, han lämnar en stor tom plats i mitt hjärta, de kommer bli en stor saknad efter honom. Adam går ner och sätter sig. Efter ett tag kolla Natasha på Sara att hon ska gå upp för att säga något men hon vill inte, tillslut går Sara upp motvilligt till podiet.

-Hej hej alla glada...eller nja kanske inte rätt ord att säga, men ja tror ni fattar. Sara heter jag jobbade också ihop med Isak. Vet inte riktigt vad mer jag kan lägga till, han fanns nu är han död sånt är livet. Sara tvingar fram ett litet skratt samtidigt som hon nästan blir bort tvingade från podiet av prästen. Natasha och Adam kollar lite snett på Sara som sätter sig och bryr sig inte direkt vad hon har sagt. Senare samma dag sitter alla 3 hemma hos Adam och hans flickvän och har en liten fika. Isabell, Adams största kärlek här i livet en svarthåri tjej med ett gott hjärta så där runt 23, undra hur de var på begravnigen. -

-Så hur var de, var de... många som kom?" Sara kollar lite trött upp,

-Hmm...låt oss se ifall du tycker att typ 20 pers.. var många så visst vi säger att de var många, fast jag kände inte en ända och trodde ja skulle få något ikväll. Alla tre kollar lite konstigt på Sara -

Men förlåt da ursäkta om ja tänker med min fitta, men ja är fan en tjej som har behov. De är tyst en liten stund, -

De var en lugn och fin och stillsam begravingen Isak hade gillat den säger Natasha lite tyst. De fortsätter att tjabbla ett tag och Sara är mest i spetsen. 

-De är väl inget äckligt med döden. Alltså typ kolla, vi föds, vi pluggar, och vissa av oss knullar som kaniner. alla tre skrattar utom Sara

-Mm ja vet jättekul. Livet går i alla fall ut på att du ska lära dig rätt och fel, du ska skaffa dig ett jobb, vissa bli arbetslösa, för ärligt, jobb in Sweden..dont´t think so. Och innan man vet ordet är man 30
-Du vet att det där låter väldigt skeptiskt om livet, va lite mer positiv, säger Adam med ett litet skratt.

- Du låter så dyster när du berättar om ditt liv, lägger Natasha till, de tycker att Sara är rätt rolig men vet samtidigt att hon är seriös, alla skrattar utom Sara.
-Var ifrån fick du att vi knullar som kaniner ? frågar Adam samtidigt som han tar en kaka. Natasha hoppar upp som om de skulle vara en tävling om vem som vet svaret först.
-Ja vet. Var de inte så att när Sara ringde en kväll så lyfte någon på luren och sen hördes de en massa stön.
-Men de betyder inte att vi håller på som kaniner. De var bara Adam som råkad tappa luren, säger Isabell
-Ja för att ni höll på att knulla som kaniner, säger Sara som om hon verkligen vill få igenom en stor hemlighet.
-Jag tror vi borde börja dra oss hemmåt säger Natasha lite lugnande till Sara. Sara ler lite glatt och nickar lite

Senare på kvällen ligger Isabella och Adam i soffan och små myser. Detta är de perfekta paret de har allt förutom barn de är de enda som fattas. Men de har en plan när Isabella får ett jobb ska hon jobba 2 år och sen ska de skaffa barn. Isbella vänder sig om till Adam 
-Adam snutten alltså ja är så glad att ja har dig...tror du på ödet ?
- Vilket öde, säger Adam lite halvt bort med blicken på tv:n
- Du vet ödet mellan oss två, att just vi två träffades och att vi är så...
- Kåta ? säger Adam med ett litet hånskratt, Isabella boxar till Adam, lite irriterad, för att han ska förstöra ett litet romantiskt ögonblick hon försöker att skapa.
-Men du vet vad ja menar...att vi passar så bra ihop. Adam ger en puss till Isaella
-Ja vi är de perfekta paret, men nu måste vi kolla vad för skit de visara på nyheterna. Något de inte borde ha gjort, för strax kommer ett inslag om att en familj har blivit tömd på blod, de verkar som om någon skulle vilja få de att se ut som om vampyrer har anfallit familjen, allt finns även två bitmärken.
- Men vilken sjuk jävel går så långt och låtsas vara vampyr han borde få vård, eller hur älskling? Isabella kolla på Adam, som är lite borta och tvingar fram ett litet skratt.
- Hehe ja hehe.. vampyrer knäpp snubbe, vad de inte hittar på nuförtiden. Snart ringer telefonen, Adam svarar de är Natasha i andra ändan.
- Adam såg du nyheterna ? frågar hon allvarligt, Adam svara

-Yes lite glatt så att Isabella inte ska misstänka något.
- Du vet vad som gäller klä på dig och möt oss om 20 min du vet vad vi måste göra. Adam lägger på sträcker på sig. Isabella undra vem de var i telefonen Adam stammar fram
-Ehh.. just det de var Natasha hon behöver hjälp med en grej. Adam går till sovrummet och öppnar garderroben han tittar samtidigt till att Isabella inte ska komma in.
- Vad skulle hon ha hjälp med ? frågar Isabella lite nyfiket. Adam försöker tänka ut ett svar samtidigt som han lyfter bort en lös platta på botten av garderoben, där i ligger de ett par byggbyxor, ett par träpålar och tjock polo.
- Eh.. de hade ngt knas med datan typ internet strula något så ja tänkte jag svänger förbi och kollar vad där är. Adam tar på sig byxorna lägger tre stycken pålar i de små fickorna på sidorna, 3 på varsin sida. Adam tar av sig tröjan och vi ser ett silverkors som hänger runt halsen, han tar på sig resten av kläderna  Och innan Isabella hinner reagera smiter Adam snabbt ut, och hon hör bara dörren slå igen.

Adam går ute och väntar på Natasha och Sara . Snart möter de upp honom. Adam är inte så jätte glad över att de ska ut mitt i natten för att döda vampyrer.
- Men du behöver inte göra detta, de har jag redan sagt. Däremot jag och Sara har som öde att se till att myten är bevarad, nu verkar de som om någon färsking har varit i farten alltså måste vi se till att han eller hon försvinner sen måste vi fan gå till bårhuset och kolla till familjen.
- Vi måste ju göra detta för vi är ju riktiga jägare, säger Sara lite hånfullt.
- Börja inte du nu igen, hur många gånger ska ja säga detta att detta är vårt öde vi har inget val, kom nu..Natasha och Sara börjar gå iväg, Adam står kvar en stund och fundrar sen springer han  fatt dem.
FORTSÄTTNING FÖLJER....

Mitt liv som vampyr är en "tv-serie"/blogg serie som bygger på långfilmen ”Amulettens Kraft”. Historien är att det finns riktiga vampyrjägare som födds vart åttonde år dessa jägares enda mål och mening med livet är att ta kol på vampyrer. Jägarna vi följer är Natasha 24 år en rysk kaxig tjej som har fått sina föräldrar mördade av en mäktig vampyr. Sara 22 år en lite lätt blåst Danderyd bimbo som är partner med Natasha, de två har tillsammans med Isak en f.d polis jagat och dödat vampyrer med en gudomlig kraft de 3 har. Det som är de nya för serie är att Isak blir mördad, och vi möter Adam som är Isaks lillebror. Adam är en 32 årig lite arrogant byggjobbare som har en flickvän han älskar över allt annat. Adam är inte en ”riktig” vampyrjägare född med guds kraft, utan en vanlig kille och den enda familj han har är sin flickvän och Natasha och Sara. En kväll känner Adam att han vill gå ut själv och döda lite vampyrer, men eftersom han inte har någon gudomlig kraft och inte lika stark, blir han övermannad, och nästan mördad av ett gäng vampyrer. En kvinnlig vampyr tvingar Adam att dricka hennes blod så han tvingas bli vampyr.

Så efter att ha levt ett liv som bror till vampyrjägare tvingas han nu leva som en vampyr. De första han gör är att mörda sin flickvän, detta upptäcks av Natasha och Sara . Adam tvingas nu lämna allt bakom sig och gå under jorden. Bara efter några timmar träffar han den lilla vampyrflickan Kia som ser ut att vara runt 12 år men hennes sinne verkar mycket äldre. Kia är en äkta vampyr som föddes in i denna värld. Kia berättar att det finns äkta vampyrer och oäkta sådan som Adam är. Efter ett tag får vi veta att det finns en helig skrift som innehåller ett typ av botemedel som gör det möjligt för vampyrer både äkta och oäkta att bli mänskliga. Men dessa olika kapitel finns runt om i Sverige gömda på diverse universitet, museum, och statsbibliotek och andra kulturella byggnader. Så Kia och Adam ska nu tillsammans försöka hitta alla dessa kapitel samtidigt som de jagas av Natasha och Sara. Kia vet inte att Adam har varit jägare och även haft en bror som har varit riktigt vampyrjägare de Kia hatar mest av allt eftersom de var riktiga jägare som mördade hennes familj